MissOsd

När jag va 16 år och gick på gymnasiet så tyckte jag att det var lite att leva på studiebidraget så jag bestämde mig för att skaffa ett jobb, hittade ett som barnflicka till 2 tjejer! Passade mig perfekt och jag blev fort en del av familjen! Hämtade på dagis, lekte, fixade middag medans föräldrarna jobbade väldigt hårt! Yngsta flickan var under året när jag började, hon kunde inte ens gå då! =) Hade henne mycket på dagtid innan hon började på dagis så vi fick ett speciellt band hon och jag! Idag när jag och Malva var i lekparken hörde jag en röst som jag kände igen, det va hon! Jag kände igen hennes röst men inte hennes ord! Hon hade blivit så stor! Jag rös i hela kroppen och blev tårögd när jag hörde henne skratta och prata! Tillslut var jag tvungen att säga hej till henne och fråga om hon kände igen mig! Det gjorde hon och det värmde mitt hjärta! Vilken känsla! Helt otroligt! Fina unge!

Barn är det bästa som finns! <3 Min Malva är unik! Finns ingen som hon! Mamma älskar dig!